Och nu är glada påska slut. Tisdag i morgon men som tur är så är det dagisdag. Annars hade kontrasten varit alldeles för chockerande för hemmamamman. Helt ensam med tre vildingar, vi som knappt mäktar med det när vi är två. Men på något konstigt sätt är det liksom lättare på ett annat sätt när jag är själv. Då är det rutiner och peka med hela handen som gäller. Jag har full koll på läget och vet vad jag har gjort och vad som måste göras. När vi är två om det så blir det en del förvirring emellanåt.
Det sista av sillen åt Jonas och jag upp i kväll tillsammans med en yttepytte liten bäskadropparsnaps bland resterna av barnens spagetti och köttfärssåsmess.
Påsken i sammanfattning:
Ägg: inte blev det mycket äggätning. Och ingen äggmålning, vi prioriterade det fina vädret och var ute i trädgården i stället.
Sill: lite till mamma och pappa.
Påskkärringar: 2 st var här på skärtorsdagen. Alleles lagom med andra ord.
Godis: alldeles lagom. Vi är inga storkonsumenter bara för att det råkar vara påsk. Mamman och pappan håller i stället ett jämt intag under hela året. Barnen också, på lördagar.
Påskris: plockade in några Forsythiakvistar dagen innan, och naturligtvis håller de på att slå ut nu sista dagen. Riset får stå kvar några dagar men i morgon åker ägg, fjädrar och mina vackra påskfåglar ner.
Varför vi firar påsk-frågor: Gabriella undrade en av dagarna varför Sankta Lucia och Jesus egentligen dödades. Och, hrmm … det var en svår nöt att knäcka….
