Jag/vi är så oorganiserade så jag tror jag skall bli tokig ibland. Ja, helt enkelt slarviga för att tala klarspråk. Skitirro. Räkningar som ligger och dräller. Posthögar som bara växer. Dagisinfo som läses försent. Onamnade dagiskläder. Vårskor på vinden någonstans. Etc, allt det där som jag läst i jättemånga MartinaHaagkrönikor, som låter mer åt det charmiga bohemian-chic-hållet än åt vårt frustrerande IRL-stök. I teorin är det väl ok med lite stök och bök. Men i praktiden, i verkliga livet önskade jag mig mest av allt att jag var mer åt Linda Skuggehållet. Så som jag uppfattar henne i allafall. Organisation. Full koll. Listor på det som skall göras (och som förmodligen görs). Det skulle vara så mycket enklare då. Militärisk ordning är egentligen en nödvändighet i en trebarnsfamilj. I allafall om man vill slippa högar-stresstrauman varje dag.
Ja, och nu undrar jag förstås vilken mammatyp som är vanligast. Strunt i yogamammaflumhumet. Jag vill veta verkligheten. Stök eller järnkoll?

Mammatyp 1, jag kallar den “Martina Haag”.
Ni lever i ett hus eller lägenhet någonstans i Sverige. Vinterkläderna befinner sig i stora högar i lite överallt i hallen under våren och sommaren. Vår/sommarkläderna befinner sig i stora högar lite överallt i hallen under vintern. Dina egna grejor får du aldrig ha i fred, läppstift, pennor, kastruller, chokladsåstuber, tröjor, blomkrukor, skor osv återfinns oftast i någon av barnens gömmor (läs under sängen tex i barnens rum). Briotågdelar trängs med små udda barnsockor i besticklådan. Bakom tv:n vet man aldrig vad man kan hitta. I kastrullskåpet ligger en liten vante. Kastrullerna ligger på glovet utanför kastrullskåpet. I dina vinterstövlar som du tvingas ha på dig under sommaren hittar du ibland en fiskpinne, ibland en vanlig ordinär träpinne, och har du tur, den där CD-skivan du letade så efter i går.
Du sliter ditt hår och undrar hur andra har det, undrar vem som ständigt släpper en bomb i just ditt hus, undrar varför just du begåvats med de mest uppfinningsrika och kreativa och nyfikna ungar, för så kan man ju också se det, men mest av allt undrar du varför just dina ungar inte kan låta bli någonting överhuvudtaget.
På skrivbordet ser man varken dator eller bord pga alla posthögar, skräphögar, höghögar, gammal elektronik, bandyklubbor, leksaker, utklädningskläder, barbies mm.
Vilka räkningar är betalda? När skall vinterdäcken på? Eller var det av? Vem skulle till BVC i morgon. Eller var det igår? Måste ringa och boka om. Eller boka nytt?
Ibland (ofta) tänker du: När är det min tur bortom alla HÖGAR av allt det som finns i en familj?

Mammatyp 2, jag kallar den “Linda Skugge”.
Ni lever i ett hus eller lägenhet någonstans i Sverige. Lagom tills att alla vår/sommarkläder som genom ett trollslag hamnar i hallen i bokstavsorganiserade högar den där första härliga vårdagen i april, är barnens dagiskläder prydligt märkta, rena och hela och kommer så förbli till dess att kläderna som av ett trollslag hamnar på vinden igen lagom tills det är dags att plocka ner vinterkläderna, även dessa är naturligtvis noggsamt namnade, hela, rena och i rätt storlek till hela barnahögen.
Barnens leksaker och pysselgrejs ligger i märkta lådor i respektive rum. Pysselpärlorna ligger aldrig utspridda i hela huset och limmet finns innuti limtuben. Ingen annan stans. Rummen städas varje kväll innan kvällssagan.
Besticken och alla dina grejjor får vara totalt ifred från briotågdelar, gammla köttbullar och klåfingriga små fingrar.
I övriga hus/lgh råder ordning. Var sak på sin plats och du vet PRECIS var allt finns och VAR du skall lägga allt. Även nytillkomna saker. Inga högar. Förutom de välvikta högarna i linneskåpen och klädskåpen förståss. Det har aldrig någonsin hänt, och kommer aldrig någonsin hända att du har dykt upp på fel kalas, vid fel tidpunkt och vid fel adress.
Det är din tid nu och hela tiden. För eftersom du är så organiserad har du värsta kontakten med Försäkringskassan och har fifflat och donat med föräldradagarn så du har kunnat vara ledig precis så mycket/lite som du önskat. Plus att du har bästa jobbet som du verkligen. Verkligen trivs med.

Svara mig nu ärligt: