Tocca Laundry
Snordyrt fintvättmedel som luktar nytvättad, nyvädrat tvätt. Speciellt bra för exklusiva plagg i cashmir och siden. Funkar säkert lika bra till barnstrumpor och fleecejackor. Det är doften jag vill åt. Fast det blir ju dyra tvättar. 195 kronor för 235 ml (jämfört med AJAX: 49:50 för 750 ml). Men en housewife måste få drömma.

Gabriella har feber och somnade med alvedon och utan saga. Gustav har feber och somnade också med alvedon men nu är han otröstlig och får mer alvedon av pappa. Själv har jag skrivit, pdf:at och mejlat min andra jobbansökan på fyra dagar. Rent statistiskt sett så borde jag snart få napp. Eller hur!

Ha ha ha! Bump watch! Svenskan känns så torftig ibland.
J Lo och S Bu och C Cr (igen)
Ni försöker dölja era magar med loos fit kläder (som ni aldrig annars ikläder er) men the Bump watch är efter er och missar inget och ingen!

Och vad är det med barn att alltid sitta lugnt och fint och äta när det serveras korv o dyl men aldrig annars?
Att steka falukorv (bless you alla barnfamiljers räddare i nöden) och koka makaroner samt broccoli gick ganska bra ändå med en 12 kilos febrig och gnällig Gustav på armen. Gabriella och Olof kollade Hitta Nemo så de lät mig i allafall vara i fred med kokandet och stekandet.

Alltså vad är det med barn och vilja ha total uppmärksamhet från mamma hela tiden. Hittills har eftermiddagen löpt hur smidigt som helst. Gabriella och Olof leker helt fridfullt antingen med varandra eller var och en på sitt håll. Gustav tultar omkring och kräven en bok då doch då och lite lek då och då. Själv har jag kunna röja i köket och starta diskmaskin och bädda och lite så. Houswifelyx.
Men så ringer min revisor (från den andra världen) angående något i min deklaration:
-Hej det är Susanne, kan du prata eller?
- Ja, just nu är det faktiskt helt lugnt!
- Inga fler barn på gång då, du har alltid varit gravid när vi pratats vid!
- Nehej då, inga fler barn!
- … bla bla bla revisorssnack…

Då bryter hell lös. Tryckte någon på en knapp eller? Gustav börjar gallskrika och vill upp i min famn samtidigt som Olof slår sig hårt i huvudet i väggen. Uäääääääää Uäääääää Uäääää.
Trots att jag är van så undrar jag lite desperat var stoppknappen är?

- …bla bla bla periodiserinsfondssnack ….
- Uääää Uääää Uääää ja, det blir jättebra. Uäääää Uääää Uääää
- Då gör vi så då, hejdå!
- Okej, hejdå.
Och nu undrar jag bara vad sjutton var det vi skulle göra?

Gusten het som en spis. Snorig. Vaknade precis. Precis när han somnat och denna min värdefulla värdefulla egentid när han (vanligtvis) sover och storbarnen är på dagis börjat. Uäääääää låter det plötsligt från sovrummet. Suger ut snoret ur lilla näsan med sugen, han blir väldigt väldigt arg och vrålar tills han kräks, ja plötsligt kräks han där på skötbordet. Liggandes på rygg och jag får slita upp honom för att det inte skall hända något obehagligt. Hoppas nu bara att det var ett ilskeanfall och inget annat.

Okej. Sista kom-i-håget i houswifeguiden:

“A good wife always knows her place.”

Jag sitter vid datorn. Jonas, the good husbonde är och storhandlar på Coop. Need I say moore?

Det är nog en trea på gång här. Sockertoppen Reese har det skönt på beachen.
Flera gravidrykten florerar här och var.

Det är ju helt otroligt. Det händer varje gång. När barnen väl sover sött och jag har hela långa (nåja) kvällen framför mig med bara mig och mina egna tankar och idéer (jodå Jonas och jag pratar ibland också), då är allt som bortblåst. Helt tom i skallen sitter jag och stirrar ett tag och försöker verkligen komma ihåg allt det där jag tänkte på under dagen som är sprickfylld av småbarnsgöromål tout les temps, men nada, noll, zero, zip klickar det i skallen.
Hos grönsaksmamman är det tänt men ingen hemma.

Innan middagen: Köksgolvet är hur skitigt som helst jag är hur trött som helst Gustav och Olof är hur trötta som helst och snoriga båda två så där så det rinner gult blandat med genomskinligt och Olof är expert på att dra runt snoret i ansiktet med handen som resulterar i ett kladdigt, klibbigt snor/smutsrandig utseende vilket ger mig rysningar längst ryggraden så jag känner att jag bara måste ta en trasa med ljummet vatten och tvätta bort vilket jag då får göra ganska ofta. Pojkarna ränner runt mina ben och gnäller/skriker om än det ena problemet än det andra eller så är det alltid någon jag behöver hjälpa på toaletten eller kanske läsa en bok för. Gabriella leker fint i något hörn helt surprisingly. Själv sitter jag på det skitiga köksgolvet och undrar hur i allsindar jag skall orka laga middagsmat.