Nej såklart är det inte jag och mina barn. (Jag har inte en sån där hatt.) Det är Mrs Michael Douglas a.k.a Catherine Zeta Jones med Dylan och Carys. Ser härligt ut. Soligt och varmt, ungefär som hemma i vår trädgård. Minus the star quality, shoppingpåsarna och the undercover filmstjärnelooken. Hos oss är det mer fleecejackor, trädgårdshandskar och Skopunkten: köp 3 betala för 2-skodon.

“Greet him with a warm smile and show sincerity in your desire to please him.”

- Jag går och lägger mig nu älsklinZzzzzzzzzzz…

Biokvällen igår: Nio liv. Så fantastiskt bra. Så välspelat. Så bra skådisar (Robin Wright Penn är lysande. Kathy Baker brilliant. Dakota Fanning lovely. Lisa Gay Hamilton edgy.) Så liksom dokunervig. Så abrubt slut. Det finns inget slut. No happy ending. No ending. Man bara. ?.
Jag trodde aldrig att jag skulle somna när jag väl hamnat i bingen runt midnatt. Helt omöjligt försökte jag klura ut alla lösa trådar och alla eventuella länkar mellan de nio kvinnoliven. I morse beslöt jag mig för att ge upp och bara se filmen som nio individuella små filmsnuttar. Men ändå med vissa gemensamma nämnare. Jag tror det blir bra så. Annars kommer jag aldrig kunna sluta tänka på filmen och aldrig ge upp hoppet om att kunna lösa gåtorna. Men ett som är säkert, när den kommer på video är det jag som står först på kö och hyr. För jag bara måste se den igen.

Godaste potatisbullarna (även kallade pannkaksköttbullar av Olof)

Överbliven potatismos blandas med 1 ägg, någon matsked mjöl, rejält med gräslök samt 1 paket stekt bacon i småbitar. Kluttas i stekpanna och stekes i smör/olja på medelstark värme cirka 2 minuter på varje sida.
Serveras med råkost och lingonsylt.

Damn vad trött jag är. Och damn vad tålamodsnivån har sjunkit när dagen börjar ta slut. Eller rättare sagt, det känns som om dagen aldrig tar slut. Tjafs om tandborstning. Pyjamaspåklädning. Sagobok. You name it.
Exakt 13,5 timmars arbetsdag idag (pappan är på konsultmöte).
Utan rast. Visserligen med lunch, men knappast lunchrast.

Om ni tänker er att stoppa näsan i en violtablettask och dra in doften. Precis så doftar det i hela vår trädgård av alla hundratals små mörkt violetta (exakt!) doftvioler runt om i rabatter och på gräsmatten. Helt ljuvligt.
Vill du också dofta viol?
Prova något av följande med mer eller mindre distinkt violdoft: