Snurr snurr snurr
Det är helt snurrigt här hemma med triss i kottar. Även jag som (vilket jag skrivit förut) borde vara stenluttrad blir jag lätt helt trött i huvudet tillslut. Bästa beskrivningen är nog att det är alltid en eller flera på gång med något. I går insåg jag dessutom att Gabriella fått borelia så i morse ringde jag vårdcentralen och fick en tid så mitt i halldammsugning (ganska lätt sätt att sidetracka Gustav) med tre barn i hasorna klättrandes, gapandes, slängadens saker, fick vi kasta oss på bussen till centrum. Och inne på vårdcentralen blev det ännu mera snurr. Storasyskonen började slåss om en lastbil och Olof skrek i högan sky så att tanterna och farbröderna sände ogillande blickar med nackarna beständigt vridna i 90 grader mot vårt håll. Gustav klättrade på allt och var hela tiden precis där han inte skulle vara. Vad gör man? Nästa prövning var inne i behandlingsrummet med en vårdcentralssömnig distriktsläkare som inte brydde sig mer än att med största koncentration kolla sina papper och pärmar medan jag hade fullt sjå att hålla trissen i shack på 8 kvm fylld med intressanta grejor att pilla och klättra på. När besöket var klart efter cirka 5 minuter blev vi bryskt utkastade från rummet med orden: så så, nu har vi fler patienter som väntar och Olof fick snällt linka ut ur rummet med endast en sko på foten. Men då var jag så glad att komma därifrån att jag inte orkade bry mig om det (återigen) vårdcentralstaffliga omhändertagandet av patienter.
Resultatet blev i allafall 10 dagar kåvepenin, 3 gånger om dagen för Gabriella. Kul.
Fast eller flytande form? Har fortfarande (efter snart elva år i mammabranschen) inte fattat hur man får i mindre barn piller.
Comment by Runt 40 — 30 June 2006 @ 12:51