Idag har Rakel namnsdag och det har alltid varit ett favoritnamn (förövrigt har jag en moster som heter så.). Jag tycker att det är ett jättevackert namn, men det har inte riktigt fallit i god jord hos barnens pappa. Nu blev det en Gabriella istället. Att det belv så kan väl sammanfattas som att det var ett av mina förslag och Jonas val, Lisa låg som nummer två på namnförslagslistan.
Att välja barnnamn har alltid varit så spännande men väldigt svårt när det väl kom till kritan och bebisen var född. Vi har aldrig haft ett säkert namn klart utan alltid bestämt oss efter en sisådär 2-3 veckor. När Olof föddes var David mitt absoluta favoritnamn, tills jag kom på att inititalerna hade blivit DÖ. Not so very nice! Gustav har Jonas favoriserat ända sedan Gabriella låg i magen så det var, så att säga, en gammal favorit som äntligen fick plats i namnskaran. Vår egen lilla Gustav III.

Så ljuvligt. Söta barn. Vacker moder.
Brooke med döttrarna Rowan och Grier. Får jag säga mitt vad gäller namnen (folk har alltid en åsikt om namn) så tycker jag att de känns en aning…hårda eller hur jag skall uttrycka mig. Fast de kanske ljuder vackrare på engelska?

Urban Baby har sammanställt en lista med de hottaste namnen i NYC. Och NY är ju liksom NY. Det gäller att bebisnamnen är unika och sticker ut. Och. Visar vilken hood familjen och bebben bor i: “Trends show that popularity is the least important quality expectant parents look for in a name. Uniqueness is the essential ingredient, and since you live in the cultural mecca that is New York, you’ve got plenty to work with. Each enclave of the city is unique in its own right. The neighborhood you live in says a lot about you and your little ones.”
Flicknamn till vänster. Pojknamn till höger.

Upper East Side
Alice : Bailey
Amity : Blair
Bailey : Brewster
Blair : Carson

Upper West Side
Althea : Ash
Cade : Caleb
Faith : Darren
Hannah : Drake

Downtown
Dante : Alejandro
Flora : Andreas
Francesca : Connor
Gemma : Damien

Jag gjorde min egen lilla namnundersökning i Stockholm med förortsomnejd, via Svenska namn och de olika kommuntopparna. Här är resultatet:

STOCKHOLM (city)
Emma : Alexander
Ella : Viktor
Klara : Axel
Julia : William

SOLLENTUNA (norr)
Emma : Alexander
Ida : Erik
Hanna : Karl
Elin : William

NACKA (Öst)
Matilda : Gustav
Klara : William
Linnea : Simon
Emma : Hugo

EKERÖ (Väst)
Lovisa : William
Moa : Karl
Emelie : Elias
Julia : Emil

HANINGE (söder)
Ida : Lukas
Vilma : Filip
Amanda : Kevin
Emma : Simon

Skulle jag få spåna helt fritt skulle namntopparna inom tullarna se ut som nedan. För visst är det så att man i någon mån kan se från vilken Hood ett barn kommer. Faktiskt även i Sverige. Eller är det bara jag som är så fördomsfull?
Norrmalm: Hanna, Alice, Edvin, Samuel
Kungsholmen: Li, Nåmi, Texas, Love
Östermalm: Elsa, Ebba, William, Carl-Filip (eller kanske Nenne, Noppe och Puffe?)
Södermalm: Tindra, Wilda, Tilde, Vincent, Birk, Leo

Tänk. När jag gick i 4:an var jag så kär man kan vara när man blott 10 år är, i Jonas Thelin som gick i min klass.
Nu är jag gift med en Jonas.
Och vi har en son som fått namnet. Gustav Jonas Love.
Namnet betyder duva.
Grattis mina älsklingar!
Jens har också namnsdag. Ett namn som tydligen är vanligast i Norrland.
I Skåne återfinns Jöns som en variation.

Kennet och Kent har namnsdag idag.
Glöm nu inte att gratta någon du känner.
Största Kenten i Sverige är väl rockgruppen med samma namn.
Visste ni att Kennet var ett modenamn efter andra världskriget? Vad jag inte visste är att det är ett keltiskt namn, mycket vanligt i Skottland, deras första kung hette så.
Appropå Skottland så sitter min föräldrar just nu på båten till England för vidare transport till just Skottland. De skall bo där minst ett år och vi saknar dem redan.

Jag undrar när Bengt kommer bli ett 10-i-topp-namn igen, senast det hände var på 1940-talet. Enligt popularitetscykeln borde det vara runt 2020.
För mig är det fortfarande ett 40-talsnamn. En liten pajsare i äppelbyxor, stickad tröja och snörskor som använder ord som “jäsiken” och “dra på trissor” i någon svartvit pilsnerfilm.

Jag erkänner. Greger tillhör inte ett av mina favoritnamn.
Greger. Greger.
Nej, det funkar inte. Det låter liksom segt och hårt på samma gång. Och har man dessutom skorrande R, blir det ännu hårdare.
Ursprunget som är Gregorius är dock riktigt vackert, men kanske en aningens pompöst för en lillknatte i Sverige.

Det är Edvin- och Egondagen idag.
Edvin är ett av de namn som ökar snabbast i popularitet hos svenska föräldrar.
Motsatsen till Egon med andra ord, endast 8 500 svenskar, genom alla generationer, bär namnet.

Personligen tycker jag att Edvin är, just det, lite för poppis, lite för många små killar som heter så. Och Egon, nja, jag tänker mest på Elon, och inte vill man heta snarlikt sveriges största vitvarukedja, inte.

Ada är ett hebreiskt namn som betyder prydnad. Det var väl vackert. Faktiskt vackrare än namnet i sig. Personligen tänker jag nog mest på “Kal och Ada“, och namnet klingar än så länge en aning tantaktigt i mina öron.
Edla däremot är ett riktigt vackert namn. Edla stavades Edela när det togs i bruk i Sverige så tidigt som på 1500-talet.
Grattis på namnsdagen alla Ador och Edlor!

På 50- och 60-talen var Torbjörn ett av de allra vanligaste förnamnen. Under 80-talet gick det utför med namnet och idag är det mycket ovanligt bland små barn.
Det är inte mycket bättre statistik för Torleif, bara 600 svenskar bär namnet, och under -90-talet, bara två pojkar med Torleif som tilltalsnamn.
Grattis hur som helst!
Dock inga namn jag skulle välja.
Torbjörn Öhrn.
Nej tack.